KOMMUNIKATION

DET EGNA VALET
Själv väljer jag att i de flesta situationer vara en stigfinnare, dvs spanare ,spårare, spejare , pionjär  eller  banbrytare
Jag totalvägrar att låta mig påverkas av petitesser i vardagen ,att bli upphängd i samtal om triviala ting som i huvudsak går ut på ,vem sa? vem gjorde? gjorde inte glömde? visste inte? osv. Jag väljer att inte lagra detta i mitt minne -
Vad väljer  jag då att lägga på minnet under   min spejarvandring genom livet? Det  roliga.,det intressanta, de kretiva lösningarna, de  positiva upplevelserna, alla de positiva mäniskorna de vackra vyerna  ,den goda boken,den fantastiska svampturen, den ljuvliga musiken, den tilltalande rösten, den goda maten, skratten  ,lyckan , kärleken, barn och barnbarn och naturligtvis de goda samtalen
Tänk dig en planerad semester som inte alls blir som du tänkt dig, det spöregnar, barnen blir sjuka .dålig mat, dålig service osv. Här har jag ett val ett vägskäl. Jag kan välja vägen att ösa ur mig allt det negativa jag upplevt , det var så hemskt jag ville åka hem men…..osv Ur ett negativt änkande föds också ilska, kritik .Någon ska minsann få  bära hundhuvudet för vad jag fått stå ut med.
En annan variant skulle vara  Vi strosade runt i den vackra pitoreska staden och besökte museum och shoppade lite inhemska sovenirer dvs innan barnen blev sjuka sedan blev det mys på hotellet med spel och bra filmer, efter två dagar hade barnen återhämtat sig och solen tittade fram lite Vi passade på och tog en tur till stranden med picknickkorgar fyllda av olika godsaker.
Det viktigaste trots allt är ju att vi har det mysigt tillsammans och får gemensamma trevliga minnen.  Den negativa  bilden av hur semestern varit förs lätt över till barnen. En positv bild förs lika lätt över – vilket val väljer du Jag väljer den positiva bilden . Det är ju så att vi lär oss alltid något ,om vi öppnar upp våra sinnen och bjussar på oss själva i en positiv anda. Vi får inte glömma att upplevelser och händelser jag levererar  vidare är mina egna och kanske inte delas av alla andra.
VAD VÄLJER JAG?
GIRAFF ELLER VARG
Under hela vt 11 har vi i arbetslaget i förskolan arbetat tillsammans med en specialpedagog kring ämnet kommunikation. Vi har arbetat med det så kallade giraffspråket. Ett språk där du kommunicerar utan anklagelser och utan att ställa krav på att den andre ska vara och tycka som jag vill.
Giraffspråket eller Nonviolent Communication är utvecklat av en amerikansk psykolog, Dr Marshall Rosenberg   .Giraffspråket är ett språk från hjärtat, att giraffen blev symbol är för att det är det djuret som har det största hjärtat.
Lyssna här  [youtube]">Giraffspråket är ett språk från hjärtat, att giraffen blev symbol är för att det är det djuret som har det största hjärtat.
Giraffspråket i praktiken
[/youtube]
Att uttrycka min sanning.Vad jag observerar , utan värdering
Vad jag känner  Så känner jag mig
För att jag har behov av
Vad jag vill be om -Så vill jag be dig om—-
VILL DU DET?
Vargspråket
Motsatsen till Giraffspråket är Vargspråket. Vargen är symbol för , oreflekterade och oftast omedvetna tankemönster. Precis som vargen hastigt dyker upp och lika fort försvinner drabbas individen av onda fantasier. De resulterar i snabba reaktioner, utan att vi är medvetna vad som händer. De skapas en osäkerhet och rädsla för vad som ska hända. Vargen angriper personen i stället för handlingarna som personen utför. Orden kan ge djupa sår hos mottagaren. Vargen symboliserar ett språk som motverkar kontakt och som ökar risken för destruktiva konflikter.

DET EGNA VALET Själv väljer jag att i de flesta situatoner vara en stigfinnare, dvs spanare spårare spejare  pionjär samt  banbrytare Jag totalvägrar att låta mig påverkas av petitesser i vardagen bli upphängd i samtal om triviala ting som i huvudsak går ut på vem sa? Vem gjorde? Gjorde inte Glömde? visste inte? osv. jag väljer att inte lagra detta i mitt minne -Vad väljer  jag då att lägga på minnet under   min spejarvandring genom livet? Det  roliga. det intressanta. det  kretiva lösningarna, dom  positiva upplevelserna, dom  positiva mäniskorna dom vackra vyerna  den goda boken, den ljuvliga musiken, den tilltalande rösten, den goda maten, skratten  lyckan  kärlekentänk dig en planerad dyr semester som inte alls blir som du tänkt dig, det spöregnar, barnen blir sjuka dålig mat dålig service osv. här har jag ett val.

Under hela vt 11 har vi i arbetslaget arbetat tillsammans med en specialpedagog kring ämnet kommunikation. Vi har arbetat med det så kallade giraffspråket. Ett språk där du kommunicerar utan anklagelser och utan att ställa krav på att den andre ska vara och tycka som jag vill.
Giraffspråket eller Nonviolent Communication är utvecklat av en amerikansk psykolog, Dr Marshall Rosenberg   .Genom sitt arbete i offentliga organisationer samt inom näringslivet  upptäckte han att de människor han mötte hade  liten medvetenhet om sina egna behov sina önskningar samt sina känslor.http://www.youtube.com/watch?v=-dpk5Z7GIFs&feature=relatedGiraffspråket är ett språk från hjärtat, att giraffen blev symbol är för att det är det djuret som har det största hjärtat. Lyssna här   http://www.youtube.com/watch?v=M6lxT2tOOqA&feature=relatedGiraffspråket i praktikenhttp://www.youtube.com/watch?v=azIos1×2W1s&feature=relatedAtt uttrycka min sanning.Vad jag observerar , utan värderingVad jag känner  Så känner jag mig För att jag har behov av
Vad jag vill be om -Så vill jag be dig om—-VILL DU DET?

VargspråketMotsatsen till Giraffspråket är Vargspråket. Vargen är symbol för , oreflekterade och oftast omedvetna tankemönster. Precis som vargen hastigt dyker upp och lika fort försvinner drabbas individen av onda fantasier. De resulterar i snabba reaktioner, utan att vi är medvetna vad som händer. De skapas en osäkerhet och rädsla för vad som ska hända. Vargen angriper personen i stället för handlingarna som personen utför. Orden kan ge djupa sår hos mottagaren. Vargen symboliserar ett språk som motverkar kontakt och som ökar risken för destruktiva konflikter.

”Superpedagoger”

Hur  blir man en superpedagog ?
Hur bär man sig åt?
Improvisation och medmänsklighet är mitt motto. Det är både enkelt och svårt att besvara rubrikfrågan, men jag tror att en del har mer fallenhet för det pedagogiska yrket: förskollärare, lärare, fritidspedagog eller barnskötare – än vad andra har. Kan man lära sig att bli den där superpedagogen som är engagerad, rolig, idéerik, bra på att förklara, genom-empatisk, finns till för alla  och knyter nära relationer till barnen, visar intresse för att barnen mår bra, är lyhörd, ställer frågor, bejakar, ser möjligheterna i det mesta och besitter stor kunskap inom gebitet. Eller handlar det om som jag tror att det i mångt och mycket är vad jag som pedagog bär med mig i livets ryggsäck?

Så klart är utbildning en medverkande faktor samt hur starten blir i den nya yrkesrollen; samarbete med kollegor, barngruppen och föräldrar. Både vad gäller dialogen kollegor eller dialogen barn-vuxen så handlar det till syvende och sist om hur vi språkar med varandra. Utan språklig kommunikation och samspel utvecklas vi inte. Då kan vi slå fast att en superpedagog har till uppgift och besitter denna förmåga att alltid lyssna, besvara, ta in, ventilera, ge tips,  berömma, ge infallsvinklar; dvs lägga till rätta för en god dialog

Språket i sig, det vi säger är bara en del. Hur låter det vi säger? Engagerat, glatt och inlevelsefullt? Detta är väldigt viktigt för det är just hur vi bär fram våra idéer, tankar och svar som visar vägen. Stämningen på avdelningen, stämningen i barngruppen och stämningen bland föräldrarna påverkas av var vi lägger ribban i vår kommunikation. Är stämingen kaotisk, överenergisk, hetsig och aggresiv är det förmodligen vi vuxna som skapat denna stämning. Är däremot stämningen lugn, harmonisk, entusiastisk och glädjefylld – ja, då har vi vuxna lagt grunden till denna stämning också.

Värsta scenariot torde vara stel, monoton, enkelriktad och lagenlig (ja, det finns säkert). Många är rädda, har jag märk, för att ha en allför nära relation med barnen. Man skiljer på yrke och människa. Jag tror att om de barn som uppvisar svårigheter tex i sitt agerande, kan vara utåtageerande; t ex skulle fungera på ett helt annat sätt med ett innerligt engagemang från lärarna. Människosyn är inget vi lär oss i utbildningen men A och O i arbetet med barnen.

Hur du bryr dig? Hur?

”Ta på dig mössan…eller?
Eller.
”Jag såg vad som hände. Vill du prata om det? Jag finns här”.

Jag vill att alla som arbetar med barn ska ha ett personligt engagemang  till varje barn i barngruppen. Varje möte blir olika eftersom vi alla är olika. En superpedagogog måste uppvisa en enorm kapacitet på föränderlighet utifrån varje barns behov – både när det gäller; t ex förmågor och känslor. Vi måste för att uppnå titeln ”superpedagog” vara medvetna om det egna jaget. Vem är jag och hur uttrycker jag mig? Vad ligger bakom att jag skapar denna stämning?
Stå på egna ben och vara mindre krävande; t ex ”om det inte vore för det så…” Var finns idéerna i det tänkadet? Att vara lyhörd isället för döv.

Många pedagoger pratar om tidsbrist. Visst, i viss mån sant, men var med barnen istället för att kontrollera er själva och andra (tar mycket tid). Jag tänkte avsluta det hela med att säga: var som en aktör inför barnen. Det är du som har huvudrollen. Desto bättre du agerar utifrån barns ålder, såklart desto bättre resultat

Resultat? Ja, alla vill väl ha dessa barn som känner att dom finns med i ett socialt sammanhang på exakt samma promisser oavsett bakgrund. Vårt agerande på arenan är avgörande för våra små individer.

Bra att ha med sig i i arbetet med barnen äe
kunskap om läroplanen -finns en del godbitar.

Pedagogiska färdigheter: lär av varandra.

Självkritik- den dagen du klarar det mår du bättre och jobbet flyter bättre.

Empatiskt arbete: för att klara och förstå det måste du själv inneha en empatisk förmåga.

Jag tackar för idag MED MINA ORD FRÅN BOKEN :SKARPA LÄGEN

”DET GÄLLER ATT SE DET SOM INTE SYNS OCH HÖRA DET SOM INTE HÖRS”

YouTube Preview Image

Agneta önskar ett empatiskt glatt 2011!

BARNVAGNEN

Efter ett besök på en bank nyligen blir jag ännu mer övertygad om att framåtvända barnvagnar är en total katastrof. Vad är det då som är så galet med dessa vagnar ur min synvinkel sett? Jo barn -förälder missar möjligheten till kommunikation med varandra, dom förlorar ögonkontakten med varandra , barnen utsätts för överstimuli ,barnen utsätts för olika synintryck som kan framkalla rädsor(som föräldern inte ser) tex en stor hund, barnen känner sig utlämnade övergivna då dom ej kan se föräldern. Om både förälder och barn ser hunden tillsammans kan man berätta titta peka sätta ord på anknyta till en upplevelse ett synintryck.Föräldern har också sämre kontroll på barnets välbefinnande. Ja nu till vad som hände. Ett litet barn halvligger i en vagn. Mamman står vid kassan och samtalar med kassörskan Vagnen är vänd från mamman mot mitt håll där jag står och väntar. Barnet har en russinask i handen , jag iakttar att barnet börjar bita på kartongen och att barnet har kartongpapper i munnen . Jag går fram till mamman i kassan och påpekar att barnet äter kartong. Oj då säger mamman vänder sig fram och plockar ur papperet ur munnen på barnet och fortsätter sedan sitt ärende.

Jag såg en gång en joggande pappa. Vilken hisnande färd fick inte detta lilla barn vara med om. Pappan joggar och skjuter iväg vagnen framför sig springer ikapp vagnen skjuter iväg springer ikapp. Jag möter detta framåtvända barns livrädda ansiktsuttryck hisnade rädd med uppspärrade ögon. Kunde inte låta bli att ge en kommentar då jag passerade pappan. Inte så populärt men i bland kan jag inte vara tyst

Betänk att små barn har inte utvecklat sin

objektpermanens förrän vid ca 2 års ålder dvs förmågan att förstå att objektet finns kvar även om jag just nu inte kan se det.
Från det ena till det andra var tog dom fina barnvagnarna vägen. Nu ser alla vagnar ut som rymdfarkoster enligt min mening.
Agneta

Firande för sakens skull?

Med
Våffeldagen i färskt minne satt jag och tänkte igenom vilka dagar vi
firar i förskolan och varför.
Vi gör vissa saker för att vi alltid gjort på det viset utan att
fundera över bakgrunden till själva firandet. Traditioner är viktiga i
ett samhälle för att vi ska känna gemenskap, men många av oss har inte
en aning om varför vi firar vissa högtider som till stor del mest är
förknippat med maträtter, bakverk och tillfällen att umgås, vilket är
posetivt. Vissa traditioner är något vi upprätthåller mer än
ifrågasätter då det till större delen handlar om de ytliga
aspekterna/accessoarerna mer än själva grunden till åkomsten av
självaste firandet – som väldigt få följer och förstår enligt gamla
traditioner. Som så många av våra högtider är de flesta med starkt
koppling till kristendomen, och då slår det mig att förskolan kanske
borde lämna över till familjerna att själva välja om dom vill fira alla
dessa i grunden religiösa högtidsdagar. Jag har börjat undersöka våra
högtidsdagars uppkomst och verkliga betydelse samt funderat kring vad
vi på förskolan kan bidra med, i firandet av dagar till minne av
händelser eller samhällsfrågor som skulle kunna vara positivt och
lärorikt att belysa.
Om vi t ex tar månad för månad så firar vi i Februari månad:
Fettisdagen och Alla Hjärtans Dag.
Nu ställer jag mig frågan om vi ska fira Fettisdagen i förskolan? Om vi
ska följa den kristna traditionen (ursprung katolsk) långt tillbaka så
borde det rent logiskt, historiskt och moraliskt sett egentligen vara
så att det bara är de människor som går in i fastan 40 dagar före
påsken (fastan ingår i påskfirandet som är en av våra största kristna
högtider) som ska äta semlor. Fettisdagen är ju till för att äta upp
sig för att sedan späka sig med fastan. Fastlagen och fastan före påsk
hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var
katolskt, men i och med reformationen på 1500-talet försvann
bestämmelserna om fasta ur den svenska kyrkans lära. Sedan har
fastlagens och fastans innehåll blivit alltmer diffust och idag
betecknar de snarast tidsperioden före påsk. Ture Sventon intar ju
semlorna ”temlor” till kaffet året runt, så traditionen med dess
innebörd har som sagt suddats ut med tiden. Jag ifrågasätter också:
Varför firar vi Alla Hjärtans Dag?
Alla Hjärtans Dag heter på engelska Valentine’s Day och härstammar från
helgonet Sankt Valentin, som bygger på legender om  olika martyrer
dödade under 200 och 300-talet. Det handlar b la om prästen Valentin
som levde under antiken och kejsar Claudius II tid i Rom. Claudius
ville att alla hans krigare i armén skulle vara ogifta män, men
Valentins trodde på kärleken och vigde ändå, trots förbud. Kejsaren
slängde därför Valentin i fängelse och dömde honom till döden.
Fångvaktarens dotter besökte Valentin i fängelset och kom med mat och
meddelanden till honom. Innan Valentin avrättades lyckades han smuggla
ut ett avskedsbrev till henne som han undertecknade ”din Valentin”.
Därav traditionen att skicka kärlekshälsningar på Alla Hjärtans Dag.
Det finns inget spår av Alla Hjärtans Dag i Svensk folktradition, utan
seden kom som en nyhet från USA till Sverige på 50-talet. Ett
amerikanskt påfund som hejas på av affärsmän världen över.

Ett förslag är att vi byter ut Fettisdagen och Alla Hjärtans Dag firandet till: Den internationella Modersmålsdagen instiftat av Unesco år 2000, som infaller den 21:a Februari. Vidare firar vi Internationella Kvinnodagen
i Mars månad. Den Internationella Kvinnodagen kan jag stå för att vi
firar. Så länge det inte finns kvinnofrid på jorden så behövs denna
dagen.

Men Våffeldagen / Maria Bebådelsedag?
Jag föreslår att vi i Mars månad byter ut Våffeldagen mot: Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.Det
var den 21 mars 1966 som FN:s generalförsamling instiftade den
internationella dagen till minne av massakern i Sharpeville, Sydafrika
den 21 mars 1960 då apartheidpolisen öppnade eld mot en fredlig
demonstration mot passlagarna. 69 personer dödades.

Vidare kan vi nog trycka in ett viktigt firande till, nämligen: Internationella Vattendagen, instiftat av FN som firas den 22 Mars.

Under April månad finns det många dagar jag skulle önska att vi införde ett firande av i förskolan.

- Den 2:a april infaller Den Internationella Barnboksdagen
- Den 7:e april borde vi uppmärksamma: Världshälsodagen
- 23:e april är det Världsboksdagen.

Under Maj månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- Internationella Familjedagen som infaller den 15:e Maj.
- Internationella Barndagen infaller första Måndagen i Maj


Under Juni månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- Den 12:e Juni slår vi ett slag för Internationella dagen mot barnarbete.
- Midsommarfirande är klart.

Under Augusti månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- Den 23:e augusti uppmärksammar vi: Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande.

Under September månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- Den 21:a September firar vi: Internationella Fredsdagen



Under Oktober månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- I Oktober väljer vi in FN-Dagen, samt Internationella Nalledagen: Vi deltar i insamling av b la nallar som går till SOS barnbyar.

Under November månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- I November månad finns två viktiga dagar, nämligen den 19:e då vi bör uppmärksamma: Världsdagen mot barnmisshandel samt den 25:e då Internationella dagen för bekämpning av våld mot kvinnor infaller.

Under December månad föreslår jag att vi inför firandet av:

- Under December månad kan vi fira: Mänskliga Rättigheters Dag.


Som synes försvann många tillfällen till firande. Ja, jag valde bort Jul och Påsk också.

Jag
anser att många av de dagar jag nu valt ut som förslag till firande i
förskolan stämmer väl överens med tankarna i likabehandlingsplanen samt
barnkonventionen.

Ha det gott alla därute!

Mina allra varmaste hälsningar,
Agneta

Näverlurar och kohorn

YouTube Preview Image

Tack Anna och Åke

Måste säga att det var helt underbart på samlingen för ett par veckor sedan.Alla barnen var förberedda på att Åkes mamma skulle komma och visa upp och spela lite  ovanliga instrument för oss. Alla barnen satt tysta och  förväntansfulla . Anna hade med sig två näverlurar samt kohorn och bockhorn. Hon berättade om de olika hornen hur dom tillverkades och  hur vallflickorna använde hornen  till att kommunicera med varandra  från dom olika fäbovallarna. Dom  första mobilerna med andra ord. Åke och Anna blåste tillsammans i näverlurar. Anna spelade en polska och vi fick höra locktoner av olika slag. Alla barnen fick sedan prova att få ton i lurarna hornen. Det var nu inte så lätt som det såg ut. Oj vad det togs i. Dom flesta barnen fick till slut fram något litet ljud ur dessa urgamla instrument.

stort tack till dig Anna som kom med denna  underbara ide  till att besöka oss. Åke var så klart stolt som inför  sin barngrupp fick visa upp både sin mammas och sin egen musikbegåvning.

Har vi månne fler av föräldrarna som sitter inne med  kunskaper  ni vill delge oss så  kom igen.

Ha det gott

Det kompetenta

YouTube Preview Image

Kompetenta barn.
Javisst vill vi ha det .Kompetens anser jag är positiva egenskaper hos någon person. Vi lär av våra  erfarenheter och utmaningar.Vi vuxna är barnens spegel.  Beroende av hur vi som individer klarar av att tackla olika utmaningar påvisar vi antingen brist på kompetens eller tvärtom.Kompetens är inget medfött  det är något som varje individ tillförskansar sig i stort sett under hela sitt liv.Det handlar bla om förmågan att kunna umgås och samspela med andra oavsett vilka styrkor man besitter eller ej.Kompetensen får barnen om dom  utifrån sin ålder och därmed också så klart utifrån sina tidigare erfarenheter få möjligheter till att göra saker på egen hand. Att få prova äta själv att få skära hälla klippa osv Allt så klart med översyn från en vuxen.Att vi respekterar barnen i många av deras egna fattade beslut är viktigt för barnets självkänsla.Det är ofta vi vuxna kommunicerar i frågeform med våra barn: Vill du ? Vill du inte? osv Barnen svarar utifrån vad dom önskar sig men oftast så blir det så som den vuxne vill i alla fall.Det blir någon form av skendemokrati. För att vi  nu ska få dessa kompetenta barn, krävs också att vi respekterar barnen, och  att vi vuxna slutar att bestämma så mycket. Enormt viktigt är att vi visar tillit till barnen. Att vi ger oss tiden till att lyssna in vad barnen har att säga.
Den sociala kompetensen är viktig att behärska. bla för att klara av olika sociala miljöer och sammanhang . Den är också viktig om du ska etablera relationer och vänskap med andra människor.Allt blir trevligare runt oss om om vi är socialt kompetenta individer.I förskolan kan vi arbeta på att barnen får fylla på sitt förråd av erfarenheter utmaningar och förebygga konflikter och att vi arbetar utifrån allas lika värde .
Konkret  bör vi i förskolan arbeta mycket med barns empati. Att barnen kan sätta sig in i hur andra känner och upplever olika situationer, visa omtanke om andra, dela med sig, värna om sina vänner, stötta och hjälpa andra då behovet finns.
Att lära barnen att samarbeta är  också viktigt. att kunna vänta på sin tur. att kunna följa vissa regler och instruktioner.Att dela med sig ,att hjälpa andra.
Att hjälpa barnen till grupptrygghet, hjälpa barnen till att stå upp för sin person Viktigt också att vi uppmuntrar barnen till att våga prata inför andra , att dom vågar ifrågasätta ,vågar undra ,vågar säga nej ,och att dom känner sig trygga i sådana   situationer.
Kan det vara så att vi vuxna är dom som måste se till att fylla på våra egna  förråd inom olika kompetensområden för att vi ska få dom kompetenta barn vi så gärna vill ha.Vi vuxna måste trampa upp stigarna ,vara förebilder för barnen. Att vara en stigfinnare kan vara svårt, om man som barn inte vet vad man letar efter.

Ha e skön söndag

Agneta

SKRATTSMITTA

Förlösande skratt är så härligt.

Det finns olika skratt…som tex

Det humoristiska skrattet

Det sociala skrattet, smittas av skratt

Ignoransskrattet, vi skrattar för att dölja vår osäkerhet.

Ångestskrattet,

Sarkastiska hånskrattet

Ursäktande skrattet

Kittlingsskrattet

YouTube Preview Image

Häromdagen utsattes vi på min avdelning av det smittsamma skrattet. Ett snabbvirus drabbade oss. Vi var upptagna med att att göra hjärtan i papper. Lilla My hade ett starkt behov av att lära sig klippa ut hjärtan. Jag visade henne hur hon kunde vika ett papper på mitten och sedan rita ett halvt hjärta mot vikningen. Nu kom Alma och hon ville också lära sig. Det började med att dom ville ha ett varsitt stort hjärta . Jag visade och dom härmade. Nu ett lite mindre. Ok mindre . Vi ritade klippte och nu hade My bestämt sig för tre hjärtan som skulle klistras på varandra då dom målats i färgerna lila röd och rosa. Alma ville samma sak. Nu var vi klara . Alla hjärtan var färglagda och klistrade på varandra..Är dom nöjda nu? Det underbara med barn är att dom alltid ser potentialer i det mesta. Dom går vidare och fortsätter sitt skapande .Först är det bara en tanke. Sedan börjar dom leka med tanken: Ja vi kan sätta många på varandra..Mindre och mindre och mindre…..Kan du hjälpa oss att klippa ut mindre hjärtan Agneta ? Ja jag kan försöka svarar jag och viker ett papper. Börjar rita ett litet hjärta så ett mindre och nu börjar Alma skratta hon skrattar och skrattar .. förmodligen åt tanken på hur små dom kan bli .Nu tar My vid -skrattsmittan har slagit till Dom skrattar och skrattar— hickar och får fram:ännu mindre hjärtan Agneta. Jag klipper nu så små ,så små . skrattet smittar av sig på Eva som nu går och småskrattar i sitt sopande. Två barn som befinner sig i ett annat rum kommer ut och ställer sig vid bordet och undrar vad som händer. Hjärtan .. vi gör sååååå små hjärtan Alma kan nästan inte prata så skrattig är hon. Dom två andra flickorna börjar också att skratta .Själv fick jag definitivt en del skrattbaciller denna eftermiddag.. Det minsta hjärtat var så litet att vi inte hittade det .Under kiknande skratt letar Alma och My minihjärtat som var litet som ett synålsöga .Det blev nu inga hjärtan staplade på varandra mindre mindre mindre mindre minst. Slutresultatet blev tre hjärtan Ett lila ett rött och ett rosa.

Men som sagt ett gott skratt förlänger livet. En härlig stund med underbara barn

GLÖM INTE BORT ATT SKRATTA DÄRUTE

Ha en bra dag

Agneta

VINTER

VINTERVITT

Vilken härlig vinter vi har . Barnen fröjdas kan jag milt säga. Det ända som stör vinteridyllen är detta fenomenet med vantar. Vantar till småbarn. Ja  jag väntar fortfarande efter många år i förskolan på  att den ultimata barnvanten , handsken ska uppfinnas. Oftast upplevs fodrade vinterhandskar som klumpiga av barnen. Dom kan inte gripa eller forma det dom vill så då åker handskarna  av och kvar står till slut ett gråtande  barn med röda händer som vill gå in. Det här gäller främst barn mellan  1-3 år . Jag har märkt att  de minsta barnen är mer nöjda då vi pillrar på dom fingervantar. Det finns också en liten nätt tumvante som kan accepteras. Men handskar? Nej . Ylle ska ju egentligen vara det allra bästa..Jag har funderat på om lager på lager för de minsta barnen skulle vara något. Tex först en en nätt fingervante som innervante , därefter en   smidig tumvante i ylle . Ska faktiskt köpa in några par och testa.

Ett litet tips på vad vi i kylans tider bör tänka för att våra telningar ska hålla sig varma där ute.

Lager ett:

Ett underställ bestående av  tröja och ett par byxor  oftast gjort i ull eller polyester (inte bomull.)

Lager två

. Tex tunna   fleeceoveraller i  eller fleecebykor och fleecjacka. . Den tunnare sorten är bra då många barn är känsliga då det känns bylsigt..

Lager tre:

Dom fodrade ytterkläderna  bör vara vind–vattenavvisande. eller vattentäta.

Ha en fortsatt skön söndag

AGNETA

Dunderklumpen

YouTube Preview Image

En favoritfilm som verkligen tilltalar mig.är Dunderklumpen Slutsången Storm över Jorm är så härlig.Gillar ju Beppe.

En skattkista för ett barn det är något helt speciellt. Vad sägs om en fjäder en vacker sten en vacker blomma . Dessa saker är värdefullare för et barn än allt guld på jorden.

Det är midsommarkväll platsen heter Öhn Ströms Vattudal i Jämtland. Ett troll vid namn Dunderklumpen som i sin ensamhet begivit sig iväg för att skaffa vänner kommer paddlandes i en röd stäva, Han stiger iland på Öhn och smyger upp mot huset där Camilla ligger och sover.Camilla är fem år och hon har en strebror som heter Jens. Jens är ute och leker, när Dunderklumpen tar sig in i Camillas rum. Camilla sover djupt och märker inte hur trollet rumsterar runt

Skatt kistan den som Dunderklumpen snubblar över då han är på väg ut ur Camillas rum, den tar han med sig tillsammans med Nallen Pellegnillot,lejonet Lejonel, Dockan och En dum en. Ja efter att han blåst liv i gossedjuren stoppade han ner dom i sin näverkont och försvinner i sin stäva ut på ströms vattudal i. Äntligen har ensamtrollet Dunderklumpen hittat vänner

.Jens som är ute i sin koja får höra gossedjurens klagan och nu följer en klappjakt på Dunderklumpen. Beppe som spelar Jens pappa följer efter Jens i jakten på syskonens gossedjur som nu blivit bortrövade I jakten träffar dom på många intressanta figurer som.

den skånska humlan, Blomhåret jätten Jorm. enöga, Elvira Fattigan och det talande huset.

Per Åhlin och Beppe i sitt samarbete har gjort något enastående tycker jag.. Se den.alla ni som inte gjort det.

Jag bugar och tackar för denna underbara familjefilm med fantastiska naturbilder från mina hemtrakters Jämtland.

En fin dag tillönskas

Agneta

Underbara Alice i Underlandet


Se trailer här.

YouTube Preview Image

Lewis Carrolls saga från 1865  ALICE I UNDERLANDET

Den som väntar på något gott………

Nu ser vi med glädje fram mot månad mars då  min favorit Alice i Underlandet visas på filmduken. Tim Burton gör en 3D-version av Alice i underlandet ” för Disney Jag säger bara:

Alice i underlandet, Tim Burton, Johnny Depp det är ju bara så bra .

Jag kommer ihåg berättelsen  som om jag hörde den igår. All gallematias och alla galna möten har etsat sig fast i mig sedan barnsben.Har läst berättelsen senare i vuxen ålder och blir bara så glad att berättelsen fortfarande hålls vid liv. Tillsammans med en grupp entusiastiska fantasifulla barn såg jag  en fantastisk föreställning på operan för några år sedan. Just fantasifullheten krävs av var och en som kastar sig in i underlandet, Alice som sitter tillsammans med sin syster nere vid vattnet systern läser och Alice har ganska tråkigt då det plötsligt dyker upp en vit kanin med rosa öron . Kaninen har bråttom och den  mumlar något om tid och något om att komma försent. När Alice får se att kaninen tar upp en klocka ur sin ficka och tittar på klockan för att snabbt därefter springa bort och försvinna ner i ett kaninhål . Ja då blir Alice nyfiken Alice följer efter och försvinner ner i det djupa kaninhålet. Hon faller och faller .Väl nere i underlanet träffar hon många konstiga figurer . Marsvinen som kan prata , hattmakaren  ,marsharen,   kålmasken och många fler underliga karaktärer.

Olika roliga uttryck som  framkommer i berättelsen påminner mig om hur en konversation kan se ut i förskolan mellan barn . Ibland så solklart genialiskt tänkt .

Alice frågar katten vilken väg hon ska gå ?

Följande konversation utspelar sig:

”kan du tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?”
”Det beror på vart du vill komma”
”Det spelar inte så stor roll”
”Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”
”så länge som jag kommer någonstans”
Katten svarade: ”det kommer du att göra”, ”bara du går tillräckligt långt”.


”Morrhår och örontofsar, jag är försenad!”

Måste sluta skriva nu .

HA EN FANTASIFULL DAG ALLA DÄR UTE:

Agneta